Fick aldrig se honom live, knappast träffa mannen, ändå är han en människa som skänkt mig otrolig glädje genom sin egen och The Bands musik. Sorglig nyhet att inleda helgen med, men förhoppningsvis sitter han redan i sin traktor i himmelen på dagarna och spelar musik på kvällarna. Snart är dom borta allihopa, men skål för en av rockhistoriens härligaste röster, inte så pjåkig bakom trummorna var han heller. Och så var han med i det bästa rockbandet någonsin.
I sure wish I could yodel like Levon Helm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentarer