Fortfarnade tre. Treenigheten. Sonen, fadern och den helige ande. Om man lägger ihop talet tre med antalet medlemmar i bandet, fyra, får vi sju. Sju, som i kristendomen står för helheten, fullkomligheten. Ekvationen gav självklart Morrissey rätt i sin solokarriär, då The Smiths blev fullkomliga i och med låten Still III. Låten i sig var ju inte slutet på bandet, bara ett tecken, bandet splittrades långt senare. Att fullkomligheten nåddes redan på första skivan känns kanske lite tråkigt, men samtidigt helt rätt. Tar man istället tre gånger fyra får vi tolv, som antalet lärjungar, vilket jag ser som ett tecken på att Morrissey borde stannat med sina lärjungar. Men vi vet ju hur det gick för Jesus, så jag ser hans solokarriär som ett positivt steg. Utan Marr's gitarrslingor blev dock inget sig likt igen. Frågan som återstår är nu är bara vem som var Johnny Marr bland lärjungarna och vem som var Judas i The Smiths, någon som vet?
/m
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentarer